Operation Dagsverke
Hejhej!
Japp, ni läste rätt.
Operation Dagsverke.
Det är ganska fånigt egentligen. Jag tycker att det ska heta Operation Dagsverket.
Fast jag kan nog inte ändra på det.
Men hursomhelst;
För er som inte vet det, så är Operation Dagsverke en orginisation som hjälper olika länder varje år, som har det svårt.
Operation Dagsverke 2009 hjälper Ahfghanistan, som har haft krig i över 30 år.
Kvinnor och unga tjejer har inte fått utbilda sig, eller jobba. Därför fick familjerna där mamman förlorat sin man i kriget, nästan ingen mat eller pengar, eftersom dom varken kunde läsa eller skriva. Unga killar i fick ofta hoppa av skolan och börja försörja sin familj, om pappan hade dött.
Många barn blev också kidnappade, och använda som barnsoldater. Med barnsoldater menas inte att det är ett barn som går runt med gevär i handen, utan dom kan också få bära soldaternas saker, tung utrustning, diska eller laga mat.
Och så blev dom ju torterade.
Så nu arbetar Operation Dagsverke med att utbilda barn och vuxna, en tjej som är i 15 års åldern kan t.ex vara lika dålig på att läsa eller skriva som ett barn i 3 års åldern. Då behöver hon ju självklart en bra utbildning, så hon kan komma ikapp sina jämnåriga.
Operation Dagsverke skapar också ungdomsaktiviteter eller "grupper", för krigsdrabbade barn. Att vara krigsdrabbad betyder att om ett barn har lyckats fly eller har släppts från soldaterna (När det har blivit kidnappat) Så är det ju självklart väldigt skakis, och behöver t.ex en kurator, eller få träffa andra ungdomar som varit med om samma sak (grupperna)
Operation Dagsverke har mottot:
Elever hjälper elever.
Ca. 70.000 elever på olika skolor i Sverige reser sig från sina skolbänkar en dag om året, för att hjälpa andra barn och ungdomar, detta år, från Ahfghanistan.
______________________________________
Puh, äntligen klar med det.
Jag och Kayla gick runt i Medborgarplatsen, Gullmarsplan, Hornstull, Zinkensdamm..., o.s.v
Vi GICK.
Vi gick hela dagen, från halv nio till klockan tre.
Vi fick in 1100 kronor prick, + lite utländska pengar.
Det var ganska kul.
Fast det var jätte pinsamt, jag och Kayla gick och plingade på i mammas hus, asså inte mammas lägenhet, utan i trapphuset. Första dörren vi plingade på, så hörde man typ:
- Öööhh...gäsp. (Asså han sa inte gäsp, utan han gäspade)
Sedan ramlade nåt jätte tungt, och någon ställde upp det.
Sedan hörde man fötter rusa mot dörren, flupp flupp flupp.
-Aah, hallå?
-Hej! Sa vi.
Skulle du vilja skänka en krona till krigsdrabbade barn i Ahfghanistan?
- Mmm, visst. (Han var väldigt ung, typ 24, och såg as trött ut, han hade ett vitt linne och gråa mjukisbyxor. Håret var rufsigt och stog typ åt alla håll)
Han la i typ 15 kronor, och vi bara:
-Tack så mycket!
Han bara:
- Mmm, det är lugnt. Jag sov. Sa han och skrattade ett litet låtsas skratt.
- Åååh! Förlåt så jätte mycket!
Sa vi.
- Det är lugnt.
Sedan stängde han dörren. Vi stog kvar med vår 50 kilos bössa och tittade på varandra. Då hörde man värsta roliga hiphop musiken från hans dörr. Vi skrattade, och jag skratta typ ihjäl mej.
Sedan kommer jag inte riktigt ihåg vad vi gjorde, eller jo, vi åkte och åt, och sen samlade vi in lite mer pengar, det var mpnga som la i 20 lappar. Dom fick typ inte plats, för dom ploppade upp hela tiden när man tryckte ner dom.
Då gick vi till skolan. Påvägen så gick vi igenom kyrkogården. Den är faktiskt inte så hemsk, det är ljus och med massor av färgglada blommor.
Det var bänkar längst med den asfalterade vägen, och jag frågade varenda kotte. Kayla var trött i fötterna, hon hade ballerinaskor, så hon bara gick efter mej. Sedan var det några som började fråga typ vad orginisationen hette och typ varför vi hjälpte just Ahfghanistan. Då började Kayla prata på, det var tur, för jag hade typ hjärnsläpp.
Vi fick två kronor extra för Kaylas duktiga framförande.
Nu kommer allt ut, när jag ska skriva det på bloggen, istället för då.
Vi hade en full bössa och en som vi hade typ 100 kronor i.
Sammanlagt fick vi ihop 1100 kronor.
Ses!
P.S. Jag har tagit allt från hjärnan, inte läst ifrån NÅGOT.
Bara tagit från hjärnan. Men mina ögon har sett mycket, och läst texter, som min hjärna kommer ihåg ;)
Japp, ni läste rätt.
Operation Dagsverke.
Det är ganska fånigt egentligen. Jag tycker att det ska heta Operation Dagsverket.
Fast jag kan nog inte ändra på det.
Men hursomhelst;
För er som inte vet det, så är Operation Dagsverke en orginisation som hjälper olika länder varje år, som har det svårt.
Operation Dagsverke 2009 hjälper Ahfghanistan, som har haft krig i över 30 år.
Kvinnor och unga tjejer har inte fått utbilda sig, eller jobba. Därför fick familjerna där mamman förlorat sin man i kriget, nästan ingen mat eller pengar, eftersom dom varken kunde läsa eller skriva. Unga killar i fick ofta hoppa av skolan och börja försörja sin familj, om pappan hade dött.
Många barn blev också kidnappade, och använda som barnsoldater. Med barnsoldater menas inte att det är ett barn som går runt med gevär i handen, utan dom kan också få bära soldaternas saker, tung utrustning, diska eller laga mat.
Och så blev dom ju torterade.
Så nu arbetar Operation Dagsverke med att utbilda barn och vuxna, en tjej som är i 15 års åldern kan t.ex vara lika dålig på att läsa eller skriva som ett barn i 3 års åldern. Då behöver hon ju självklart en bra utbildning, så hon kan komma ikapp sina jämnåriga.
Operation Dagsverke skapar också ungdomsaktiviteter eller "grupper", för krigsdrabbade barn. Att vara krigsdrabbad betyder att om ett barn har lyckats fly eller har släppts från soldaterna (När det har blivit kidnappat) Så är det ju självklart väldigt skakis, och behöver t.ex en kurator, eller få träffa andra ungdomar som varit med om samma sak (grupperna)
Operation Dagsverke har mottot:
Elever hjälper elever.
Ca. 70.000 elever på olika skolor i Sverige reser sig från sina skolbänkar en dag om året, för att hjälpa andra barn och ungdomar, detta år, från Ahfghanistan.
______________________________________
Puh, äntligen klar med det.
Jag och Kayla gick runt i Medborgarplatsen, Gullmarsplan, Hornstull, Zinkensdamm..., o.s.v
Vi GICK.
Vi gick hela dagen, från halv nio till klockan tre.
Vi fick in 1100 kronor prick, + lite utländska pengar.
Det var ganska kul.
Fast det var jätte pinsamt, jag och Kayla gick och plingade på i mammas hus, asså inte mammas lägenhet, utan i trapphuset. Första dörren vi plingade på, så hörde man typ:
- Öööhh...gäsp. (Asså han sa inte gäsp, utan han gäspade)
Sedan ramlade nåt jätte tungt, och någon ställde upp det.
Sedan hörde man fötter rusa mot dörren, flupp flupp flupp.
-Aah, hallå?
-Hej! Sa vi.
Skulle du vilja skänka en krona till krigsdrabbade barn i Ahfghanistan?
- Mmm, visst. (Han var väldigt ung, typ 24, och såg as trött ut, han hade ett vitt linne och gråa mjukisbyxor. Håret var rufsigt och stog typ åt alla håll)
Han la i typ 15 kronor, och vi bara:
-Tack så mycket!
Han bara:
- Mmm, det är lugnt. Jag sov. Sa han och skrattade ett litet låtsas skratt.
- Åååh! Förlåt så jätte mycket!
Sa vi.
- Det är lugnt.
Sedan stängde han dörren. Vi stog kvar med vår 50 kilos bössa och tittade på varandra. Då hörde man värsta roliga hiphop musiken från hans dörr. Vi skrattade, och jag skratta typ ihjäl mej.
Sedan kommer jag inte riktigt ihåg vad vi gjorde, eller jo, vi åkte och åt, och sen samlade vi in lite mer pengar, det var mpnga som la i 20 lappar. Dom fick typ inte plats, för dom ploppade upp hela tiden när man tryckte ner dom.
Då gick vi till skolan. Påvägen så gick vi igenom kyrkogården. Den är faktiskt inte så hemsk, det är ljus och med massor av färgglada blommor.
Det var bänkar längst med den asfalterade vägen, och jag frågade varenda kotte. Kayla var trött i fötterna, hon hade ballerinaskor, så hon bara gick efter mej. Sedan var det några som började fråga typ vad orginisationen hette och typ varför vi hjälpte just Ahfghanistan. Då började Kayla prata på, det var tur, för jag hade typ hjärnsläpp.
Vi fick två kronor extra för Kaylas duktiga framförande.
Nu kommer allt ut, när jag ska skriva det på bloggen, istället för då.
Vi hade en full bössa och en som vi hade typ 100 kronor i.
Sammanlagt fick vi ihop 1100 kronor.
Ses!
P.S. Jag har tagit allt från hjärnan, inte läst ifrån NÅGOT.
Bara tagit från hjärnan. Men mina ögon har sett mycket, och läst texter, som min hjärna kommer ihåg ;)
Kommentarer
Trackback